För drygt två och ett halvt år sedan sade mina tre dåvarande anställda upp sig, detta sedan jag avböjt ett förslag att de skulle ta över Scala. Det faktum att de ”gick på dagen” ledde dock till att jag nödgades ha stängt en vecka, den tid det tog innan ersättare var på plats.
Deras uppsägning skulle kunna påverka bions samarbete med föreningen Film i Båstad, avseende såväl föreningens filmklubb som Lilla Filmfestivalen. Jag föreslog därför ett samtal med föreningens styrelse för att reda ut konsekvenserna. Något sådant samtal ville man dock inte ha.
Och så har det fortsatt. I stället valde man från föreningens sida att vända sig till kommunens bildningschef. Det skulle dröja till våren 2017 innan dåvarande kommunchefen lyckades klargöra
för bildningschefen att det avtal som finns mellan kommunen och mig faktiskt gäller. Dessvärre tog föreningen Film i Båstad då inte kontakt med mig, t ex för att försöka reda ut vad det skulle få för konsekvenser för årets festival. I stället ställde man in festivalen!
Och den konstnärlige ledaren tackade för sig. Förståeligt ur hennes perspektiv, men tråkigt. Hon hade gjort ett hedervärt jobb.
Hösten 2015 stötte jag ihop med en av föreningens styrelsemedlemmar. Jag beklagade att jag inte hade sett henne på ett tag på bion. Hon svarade att hon inte längre gick på Scala.
Skälet var att jag var ”en så hemsk arbetsgivare”. Min syn på saken ansåg hon sig dock inte behöva ha. Uppenbarligen nöjde hon sig med den information hon gissningsvis fått från en av mina tidigare anställda, som då var hennes inneboende. Jag kände inte att jag hade anledning att ta hennes ställningstagande på allvar. Var och en får naturligtvis tycka vad den vill.
Men när åsikter går över i sladder är det något annorlunda. Och när sladdret sprider sig blir det som en röta. Den som lyssnar till skvaller och inte förhåller sig till det, den går med sladder.
Hur många gör det i dag i Båstad? Jag vet inte. Det gick så långt att en filmjournalist i HD, i somras – i rötmånadstid – och utan att kolla med mig först hur det förhöll sig, indirekt uppmanade till bojkott!
Inom kort hoppas jag få till stånd det samtal jag så länge eftersträvat. Målsättningen med mötet är att kunna lägga det som varit bakom oss och gå vidare. Det skulle filmklimatet i Båstad må bra av.
Dessförinnan vill jag ge er som hört, eller kanske bara läst, om konflikten en möjlighet att, om ni så vill, ”ställa mig till svars”. Eller kanske bara få svar på frågor ni går/gått med. Det kan kanske också handla om varför jag släcker ner bion den 21 december? Jag skall försöka svara – tisdag 28 november kl 17.30 på Scala.
Därefter (kl 20.00) visas en av de filmer som kanske berört mig mest i höst, ”Breathe”. Den handlar om en man som drabbas av polioförlamning och till slut knappt kan andas.
Välkommen till Scala Bio – fortfarande din bio på Bjäre!
Ulf Berggren