I går, lördag, smygstartade vi februari månads lilla filmfestival på Scala med Peter Chelsoms film ”The space between us”.
Hela programmet för sportlovet kan du ladda ner här: Programmet för sportlovet 2017. Du kan förstås även hämta det på bion och i bokhandeln.
Som den uppmärksamme läsaren av programmet kan konstatera vid en jämförelse med hela vinterprogrammet så har en film fallit bort.
Den amerikanske distributören av filmen ”Loving” har ändrat sig och beslutat att inte köra upp filmen på bio i Sverige.
Jag har därför i stället satt in den franska filmen ”Vi ses igen, barn”, som beskrivits som regissören Louis Malles bästa film.
Det vill jag låta vara osagt – Louis Malle har gjort många fina filmer – men det är helt klart en mycket gripande film och tillåten från 11 år.
Den bygger på regissörens egna upplevelser av den tyska ockupationen under andra världskriget.
Jag skriver om programmet att det vänder sig till alla åldrar. Det är något som i hög grad stämmer in på lördagens invigningsfilm.
”The space between us” berättar om sonen till en astronaut som föds på Mars och som i tonåren via internet får kontakt med en flicka på jorden.
Han blev till innan hans mor lämnade jorden, vilket innebär att han aldrig träffat sin far.
När möjligheten öppnar sig att återvända till jorden ser han en möjlighet att få träffa sin flickvän från nätet och kanske hitta sin far.
Filmen är i hög grad en saga, men inte mer än att den utspelar sig i en värld som kanske inte ligger så långt borta.
Och en saga för alla åldrar. Det kunde såväl det unga paret som mamman med sin tonårsson intyga när jag pratade med dem efter visningen.
Alla tyckte om den. Så även jag. Mamman hade för säkerhets skull tagit med sig en näsduk. Den fick hon användning för.
Peter Chelsom tror på mirakler och tar gärna i för att få oss tvivlare att tro på att mirakler kan inträffa.
Jag minns fortfarande hans debutfilm, ”Here my song”, en riktig skröna om en music hall-artist, som jag visade på Fågel Blå i Stockholm 1992.
Några av er kanske minns ”Shall we dance”, som vi visade på Scala sommaren 2005.
Richard Gere spelar mannen som återfinner livsgnistan genom dansen, vilket nog i hans fall får beskrivas som ett mirakel.
Den som tycker om sagor och gärna vill tro på mirakler, ung eller gammal, bör ta tillfället i akt och ta sig till Scala när vi visar filmen igen, tisdag 16.00.
För er som inte kan på tisdag blir det en extravisning nästa söndag kl 16.00.
Den som till äventyrs inte gillar filmen har nog ett hjärta av sten – och får pengarna tillbaka som tröst!
Varmt välkommen till Scala – din bio på Bjäre!
Ulf Berggren