Det blir en liten filmfestival i Båstad trots allt i sommar, närmare bestämt lördag 29 juli – tisdag 1 augusti. Temat är ”Svenskar i världen”.
Hela programmet finns att ladda ner från Scala Bios hemsida ( www.scalabio.se) eller att hämta i tryckt form på Scala Bio och Turistbyrån i Båstad.
Jag har valt att utforma festivalen i Bo Widerbergs anda från den första festivalen genom att, som Bo, göra den till ”en festival för mig och mina vänner”.
Två svenska regissörer, vars filmer vi inte fått se under de senaste två åren på Lilla Filmfestivalen, är tillbaka i festivalprogrammet.
Eric M Nilsson presenterar ett pågående filmiskt arbete om lärande och av Jan Troell visar vi kortfilmen ”En broder mer” från 1962.
I Troells film får vi möta algeriska flyktingbarn i Tunisien och Bo Widerberg har skrivit berättartexten.
Eric M Nilsson var den andre som fick det av Stefan Jarl instiftade Bo Widerberg-stipendiet. Den första var Agneta Fagerström-Olsson.
Av Agneta Fagerström-Olsson visar vi långfilmen ”Seppan” i en restaurerad kopia som i dag är en del av det digitala filmarvet.
Handlingen i filmen utspelar sig vintern 1961 i det barackliknande bostadsområde som fått sitt namn ”Seppan” av den intilliggande fabriken Separator AB.
Flertalet boende i området är invandrare och ett citat ur filmen säger det mesta: ”När vi var små trodde vi att Seppan var hela världen och vi hade rätt”.
Av Agneta Fagerström-Olsson visar vi även kortfilmen ”Kallskänkan” med poeten Jenny Wrangborg, en av de bästa svenska kortfilmer jag sett på senare år!
Jag har valt ut ytterligare två filmer som i dag, genom Filminstitutets försorg, tillhör det digitala filmarvet – Arne Sucksdorffs ”En djungelsaga” och Göran Genteles ”Fröken April”.
Bägge fick premiär för 60 år sedan och jag såg dem i min barndom tillsammans med mina föräldrar. Nu tillägnar jag dem en film var.
Min far tyckte nämligen om dokumentärfilmer. Men han hade svårt för spelfilmer, ”som bara bestod av en massa kulisser”. Min mor tog gärna med mig på svenska komedier.
Birgitta Karlström Dorph är svensk tidigare diplomat och sommarboende på Bjäre. När hon erbjöd sig att komma och presentera filmen om henne, ”Palmes hemliga agent”, på Scala nappade jag direkt.
Det slog mig att fler svenska diplomater gått lite utanför ramarna i sina ambitioner att rädda människoliv – Raoul Wallenberg, Harald Edelstam och Jean-Christophe Öberg.
Och det finns filmer gjorda om dem, alla tre, som finns att se på årets festival.
Filmen om Harald Edelstam är gjord av Ulf Hultberg och Åsa Faringer. Med årets tema i bakhuvudet kändes det naturligt att även ta med deras film, ”Pumans dotter”.
Och de är inte de enda svenska filmare som varit ute i världen och filmat. Elisabeth Wennberg har gjort tre filmer med samlingsrubriken ”Jordens minne”.
När jag tidigare visat hennes filmer har det ibland skett i kombination med levande musik från de delar av världen där filmerna spelats in. Så blir det även nu i Båstad.
Längst bort ifrån, från Tuva i södra Sibirien, kommer strupsångaren Sainkho Namtchylak. Tack Musik i Syd, som bidragit till att ta henne till Båstad!
Senast i raden av svenska filmare i världen är Måns Ahlin, vars film om albinism och albinos i Tanzania, ”The inner struggle”, i dagarna har visats på filmfestivalen på Zanzibar.
Sist, men inte mist, två filmer med två medverkande som bägge är sommarboende i Torekov.
Den ena är Margareta Byström i filmen om Ulla Billquist av Lasse Zachrisson, ”När molnen skingras”, där hon gestaltar en väninna till Ulla Billquist.
Den andre är Hugh Grant i filmen om Florence Foster Jenkins (med samma namn) av Stephen Frears, där han gestaltar Florence Foster Jenkins make – och manager.
Nog så svårt eftersom makan inte kunde sjunga. Men det kunde Ulla Billquist…
Varmt välkommen till Scala – din festivalbio på Bjäre!
Ulf Berggren
P.S.
Årets festivaldryck är Folksoda om vilket det gjorts en omtumlande reklamfilm, ”Hundraettåringen som smet från notan och försvann”.