Vid lördagens gala i polska Wroclaw delade Europeiska Filmakademin ut priser för insatser i europeisk film under det gångna året.
Det blev storslam för den tyska filmen ”Min pappa Toni Erdmann”, med pris för såväl bästa film som bästa regi och manus samt bästa manliga och kvinnliga huvudroll!
Rolf Lassgård blev därmed utan, men ”En man som heter Ove” fick pris som bästa komedi.
”Bortom Lampedusa” utsågs till bästa europeiska dokumentärfilm och ”Mitt liv som Zucchini” utsågs till bästa animerade film.
De två sistnämnda filmerna har vi visat på Scala i höst. Synd om er som inte var på hugget då.
Eftersom vi fått ta emot flera önskningar om ytterligare en visning av ”Min pappa Toni Erdmann” så blir det också en sådan – redan nu på torsdag, 15 december, kl 18.30.
På fredag 18.30 blir det teater från London – Nobelpristagaren Harold Pinters komedi ”No Man’s Land”.
Till helgen blir ytterligare två visningar av ”Rogue One: A Star Wars Story” – lördag 15.45 och söndag 12.45.
På lördag 18.30 har vi premiär på den franska filmen ”Päron och lavendel”. Den har beskrivits som ”en romantisk feel-good komedi med charmiga karaktärer, blommande fruktträd och njutbara läckerheter”.
På söndag 15.30 blir det balett från Bolsjoj i Moskva för hela familjen – ”Nötknäpparen”.
Resten av veckan före jul blir det ytterligare visningar av ”Mannen från Snåsa” söndag 18.30, ”Fyren mellan haven” måndag och torsdag 18.30 samt ”Monsieur Chocolat” tisdag 18.30.
Passa på då! Därefter är det fullt på bion fram till trettonhelgen av andra godsaker.
Till den internationella kortfilmsdagen på onsdag i nästa vecka ber jag att få återkomma. Filmerna är på väg in.
Unna dig en paus i julförberedelserna och gå på bio – din bio på Bjäre! Kanske hittar du samtidigt något att ge bort i julklapp på våra hyllor – eller ett presentkort till Scala.
Varmt välkommen!
Ulf Berggren
P.S.
Medan frackarna samlades i Stockholm och delar av svenska folket bänkade sig framför TV:n på lördagseftermiddagen var vi några som valde att gå på Scala Bio i Båstad för att lyssna på Bob Dylan.
Det började med högläsning ur boken Bob Dylan, som gavs ut 1975 av Poesiförlaget i samarbete med Bo Cavefors Bokförlag.
Bruno K. Öijer och Eric Fylkeson hade översatt ett antal av bardens texter, utgivna på skiva från 1964 till 1975.
Valet av text föll på ”Balladen om Frankie Lee och Judas Präst” hämtad från utgåvan ”John Wesley Harding”.
Noteras bör att poeten, i inspelningen från 1968, sjunger inte. Han läser sin text.
Därefter såg vi ”The Last Waltz”, Martin Scorceses inspelning av The Bands avskedskonsert i San Francisco, som ägde rum nästan på dagen för 40 år sedan.
Mot slutet, i raden av gästartister, kliver Bob Dylan fram och sjunger ”Forever Young”.
Han är påtagligt närvarande och fyrar också av ett leende mot någon i det närstående auditoriet.
Efter konserten fanns det anledning att återvända till några av de avslutande raderna i Dylans ”Balladen om Frankie Lee och Judas Präst”.
I de raderna – och med upplevelsen av Bob Dylans närvaro på konserten i San Francisco i våra sinnen – stod det klart varför Bob Dylan inte befann sig i Stockholm denna dag.
Han skriver:
Ja moralen av denna story
sångens själva poäng
är helt enkelt
Håll inte till där du inte hör hemma
Ulf Berggren
Göran Leijonhufvud